Hundattack på Snöån

Sen till träningen igår. Fick lov att ta sista bussen hem så det blev race till Järna och Snöån. Där pratades det om några hundar som först gjort Gabriel så skraj att han inte andades :P Ja, sen hade de varit nere vid skytteområdet så att säga. Men jag fattade inte vad det var för hundar och tänkte att det var nog inte så jättefarligt.

Så jag började väl springa, 1.75 skulle det bli. Och på väg upp mot där 1.5 svänger över fick jag mitt livs chock och hjärtat rusade upp i 200 direkt. Där står en sån där hund, som i media omtalas som kamphund, och skäller och är inte speciellt glad över att jag är där och tränar. Bara skäller som bara den och stor var han också. Jag blev så rädd att jag bara skrek nåt, tror det var "helvete" eller nåt i den stilen. Började typ panik-gråta och visste inte vad jag skulle göra. Fick lite ångest och en massa tankar for genom huvudet. Bland annat den där hunden kan göra vad som helst, vart ska jag ta vägen, kan ingen komma och rädda mig, skydda halsen. Det kanske låter överdrivet, men en aning dödsångest blev det när jag blev så rädd.
Jag är ju verkligen inte hundrädd annars. Men usch vilken hemsk grej. Tur att Karin kom och skrammlade med rullskidorna och skrek så den farliga hunden sprang iväg... :P

Nu blir det TV. Vi ses i vimlet! //Anna

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0